MindAmp

Summan utav våra handlanden är det som skapar vår verklighetsuppfattning. Genom våra fem sinnen anammar vi verkligheten helt objektivt, men det är genom våra erfarenheter som vi skapar oss vår subjektiva bild utav verkligheten, det vill säga vår förståelse eller tolkning utav den. Därmed har samhället och våra medmänniskor format vår förståelse för världen. Det har skapat våra definitioner utav, kärlek, hat och lycka. Det vill säga att vi är programmerade till att känna och därmed tycka på ett speciellt sätt när en viss sak inträffar.

 

Men hur komplex är egentligen vår hjärna och hur mycket makt har vi att påverka oss själva. Är det möjligt att etablera en kunskap inom oss och göra den så fundamental att den kommer att utgöra grunden i vår verklighetsuppfattning.

 

Om vi skulle betrakta oss själva som ett stort hus så är det relativt lätt att göra en liten ommöblering, men att byta ut själva husgrunden skulle kräva en liten större insats. Kanske är det till och med omöjligt, för en sådan stor förändring skulle kanske innebära en total demolering utav de redan befintliga.

 

Men om det var möjligt, skulle det inte vara vackert att etablera en insikt som skulle kunna förändra hela vårt perspektiv på livet. Till exempel insikten om att varje dag skulle kunna vara den sista. Därmed skulle vi kunna leva därefter, som om var dag var den första, den sista och den ända. Som om nu är vår ända chans till att leva.

 

Tänk om vi kan söka en sanning som våra samhällspräglade medvetanden aldrig någonsin kunnat föreställa sig, en världsbild baserad på den eviga tidlösa sanningen och möjliggöra ett liv i fullkomlighet.

Tänk om livet vore simpelt. Inga komplexa lögner, inga falska skådespel eller invecklade förvrängda fixeringar om vad som är lycka. Bara den rena och simpla sanningen om den fulländade kärleken.

För livet är så kort och vår tid här på gjorden så liten att vi faktiskt borde ta vara på den. Varje litet ögonblick skulle kunna vara vårt allra sista och varje litet nu är en chans till att uppskatta och älska livet. Varför tar vi oss tid till att hata och skaffa oss fiender när vi bara lever här en kort tid.

Varför fylls vi inte av tacksamhet var morgon då vi vaknar, och säger till oss själva; jag lever idag också, jag fick en ny chans till att njuta utav fullkomligheten.

Bjud in döden i ditt liv, och låt den vandra vid din sida, frukta den inte och låt den bli din vän. Med döden som din följeslagare och läromästare kan du uppnå oanade kunskaper och visdom. Du förstår att livet inte är så viktigt som vi faktiskt vill tro och du kommer att släppa taget om rädslan som alltid hindrat dig ifrån att leva var dag som den ända. Du kommer aldrig mer ha tid till att hata, aldrig mer ha tid till att ha en ovän, du kommer att svepa in dig i den eviga kärleken och vandra fram till din ovän och be henne om hennes förlåtelse och kärlek.

Och när ingen längre fruktar livet och sveper in sig i sanningen kommer vi alla bevittna hur paradisets portar öppnar sig här på jorden och vi kommer alla att inse att gud bor i allt och alla, och att vi alla är Gud.